söndag 5 juli 2009

Starkare eller inte!!

Trodde att jag var starkare än jag var. Veckan som har gått har jag känt mig starkare, mer tillfreds med mig själv. Det har varit underbart väder ute, umgåtts med sköna vänner. En vän som jag inte träffar så ofta - sa att det syntes på mig att jag mådde bättre. Hon träffade mig mitt i stormen. När allt var upp & ner. Nu i helgen har det varit after work, sol, bad, grill fest. Har känt mig starkare än på längre. Puh, det var inte alls sant. Kontakta P & frågade om han var hemma. Tänkte hämta mina prylar som jag hade hos honom. Han var hemma. Satte mig på cykeln m dest P. Under turen till honom tänkte jag på vår första semester tripp tillsammans. För ett år sedan åkte vi till Österlen. Innan vi åkte träffade jag hans syster för första gången. Hon var i stan - mötte upp henne för frukost. Innan vi åkte till Österlen ljög jag för mina föräldrar. Han ville att vi skulle låna min mammas bil pga att hans bil drar förmycket. Det kunde jag inte med att säga till mamma. Så jag sa att hans bil var paj. Självklart fick vi låna bilen. Skäms för det. Att jag inte kunde vara helt ärlig mot min mamma.

När jag kommer till honom känner jag ingenting. Känner mig helt tom. Han tar på mig. Jag känner mig tom. Kollar på honom & känner ingenting. Ser att han har fått lite solbränna, har lite p påsar under ögonen. Känner mig kall som inte känner någonting. Är jag känslokall ? Han är ändå en person som jag har delat mitt liv med det senaste året. Vi kall pratar lite. Om sommaren, semester, helgen, jag frågar honom hur hans föräldrar mår. Jag plockar ihop mina saker. Vi ger varann en avskeds kram. Han börjar att gråta. Känner fortfarande ingenting. Frågar honom om han gråter. Han svarar att det inte var så här han ville att det skulle sluta. Känner ingenting. Undra varför ? Är det för att jag är arg på honom fortfarande. För sättet det slutade på. Uppehåll via msn & slut via mail. Gjorde han det för att delvis skydda sig själv. Jag är den mer knepiga av oss, han är känslosam. Visar mer att han tycker om mig. Var det därför han gjorde på det sättet. För att skydda sig själv. Sätter mig på cykeln och känner mig fortfarande ingenting. Tänker vidare på vårt år tillsamman. Kommer hem & packar upp sakerna. Tar en promenad till M & J´s nya lägenhet. Under promenaden ringer jag till T. Hon är en av de som jag ventilerar mest med. Berättar om vad som har hänt, berättar att jag inte kände någonting. Är det för att skydda mig själv ? Vi går till affären, jag berättar om situationen m P. Börjar att gråta, trod,de att det var slut m tårar. Att jag var starkare. Ack, så fel jag hade. Nu i kväll har jag åter igen tänkt på oss & vad som gick fel. Känt mig låg. Försökt att ringa två olika vänner. Hade ett behov av att prata av mig. Ingen av dem var hemma.

Kommer på att jag har några böcker var hos honom. Sms.ar honom och frågar om det. Får tillbaks - Visst, känns det konstigt. Med det blir slitsamt när vi bråkar. Det låser sig för oss båda. Böckerna är här. Kan lämna dem i veckan! Kram!! Undra vad vad detta skall sluta. Tror inte att jag vill ha honom tillbaka.

Om han hade varit Mr Right!!- då borde jag inte funderat så mycket på våra olikheter. Då borde jag bara accepterat dem, eller. Åter igen känner jag mig upp & ner. När skall det sluta ? Varför är det så jobbigt m relationer. Lär återkomma i ämnet.

0 kommentarer: